tisdag 4 oktober 2016

Jeanne d'Arc

och hon tog min hand i sin
när jag försökte hålla henne ren

näktergalen sjöng gyllene noter i en bur
åt rosenblad vid lunch på verandan
till toner från ett vindspel av trä

ibland hålls inte tiden och rummet samman
och vi splittras i en synlig närvaro

bakom gathörnet i en mörk gränd
väntar enhörningen iklädd begie trenchcoat
   han andas rökplymer hemrullad i mungipan
en plunta med brännvin i fickan
han vaktar betraktar flickan
  lyfter henne försiktigt med sitt magiska horn
när hon somnat i rännstenen; vildkattan, skitungen

hallonsnåret inärheten av det lilla vita torpet
ett knä en hand en höft ett ben

daldockor som transformerar mig
suger mig in och döper mig i nektar

Jeanne släpper svärdet mitt i en  rörelse
hon står, hon bara står
huden skållhet
indränkt i hundarnas blod

hon hör en röst genom krigslarmet
som smeker hennes öron
där tystnaden lägrat sig och liklukten
slår emot i sjok under klarblå himmel

plundringen är flera timmar bort
men efter nattens inbrott 
smyger lokalbefolkningen ut och söker igenom lik
de är de fattiga som suger i sig det skeva 
kretsloppets gåvor för att få en chans att andas en
dag till och kanske, kanske göra någonting
bra

rösten är en smekning av rakblad och
när vi befrias från trummhinnan kan
vi äntligen höra bortom tiden
och allt är plötligt totalt

sanningen är inte som att snubbla i trappan
absolut inte en bakfylla
definitivt inte ett tennisracket i huvudet

kanske mer conqac med choklad och hallon
eller ett ätbart moln om du bara kunde nå det
kaffekoppen som aldrig slutar vara fylld, och varm

jag vet att det var en klocka som tickade
och jag är säker på att vulkaner föds i hud och hud kontakt
men jag fruktade att ingenting någonsin skulle passa
hundra procent så att pusslet kunde bli solitt

reflektionen i det fullständiga 
det är ingen yta det är en sjö
jag dyker ner igenom Vättern
klyver mitt eget ansikte
och blir tre-dimentionell

fogmassan blir till solsken
när natten blir svartare
och stjärnorna syns klarare

när vi håller varandra i handen
och andas oss rena

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar