rekognoseringen sedan veckor genomförd
numrerade bilder i det vita kala rummet
mitt tredje öga förföljer honom
jag har inte bestämt mig för hur mycket jag vill att han skall lida
mina andetag är ett med stål
solen smälter glassar i parken
bänkad orakad nykter
pilotbrillorna ligger slängda på bordet
bredvid halväten kebabtallrik och ett överfullt askfat
jag behöver inte kikaren kameran och anteckningarna längre
det här är poesi i handling
mitt finger darrar på avtryckaren
hjärtat spänt som en båge mot min älskare
alla längtans pilar når sitt mål
jag låter ögonblicket vara
tills han reser sig upp
och faller till marken
det här älskling är poesi i handling.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar